Jag cyklar inte med tre barn som vinglar omkring, så nu har jag köpt en cykelsits så att Oliver kan åka med. Det blev Ina, jag och Oliver som åkte. Efter dagens åktur så vet jag inte om det blir fler turer alls. Engelska vägar är inte gjorda för cyklister. Det finns ju knappt plats för bilister, så hur ska då cyklarna få plats? Och egentligen finns det inte någon cykelbana på vägen utan bara en vit linje som är målad på vägen. 25 cm bred remsa för cykeln. Jag bestämde mig för att ta trottoaren om det skulle cyklas överhuvudtaget. Eftersom man inte FÅR plats på vägen bland galningarna. Men gud vad svettigt det blev! Vi skulle ner till stan. Det tar sju minuter med bilen så det kunde ju inte ta så värst lång tid att cykla. Vi började med att gå bort till cykelaffären och köpa lås. Ett lås som är en ihoprullad vajer, och när man ska försöka dra ut den för att på krångligaste sätt försöka låsa fast cykeln så tappar man i regel taget för att man är svettig om händerna, och vajern flyger snabbt tillbaks till en liten rulle. Man kan hålla på rätt länge innan man lyckas låsa. Under tiden rinner svetten för att det blivit jättevarmt ute under tiden som man cyklade och för att konditionen är helt i botten. Näsan vet jag inte varför den rann. Håret var konstant i ögonen! Det tog i alla fall en timme att komma ner till stan och då tog det inte mer än 12 minuter i cykelaffären. Man ska verkligen vara på gott humör när man ska ut i den stressiga trafiken.
På kvällen fick vi till slut tacos och helt passande Champagne till. För att inte getingarna skulle äta vår mat och dricka vår dryck satte vi upp tältet med lite olika skynken runt om. Helt vanlig, normal familj från sverige!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar