Lördagmorgon i Skumparp

Det är inte för att jag har hemlängtan, men jag saknar självklart vännerna och dom där lördagmornarna när man kommer ner på bottenvåningen framåt niotiden, och solen skiner in i köket. Håret står på ända, sladdrig gammal pyjamas och svullna ögon eftersom man inte riktigt hunnit vakna. Och så i köket sitter Ina med kompisen Lisa som kommit över till oss eftersom deras morgon börjar tidigare och Lisa bor i huset brevid. Dom tycker att det går bra att börja leka. Ina ska bara göra sig lite frukost, och Lisa har inget emot en kopp te som sällskap.

-Godmorgon! säger jag.
-Godmorgon, säger Lisa.

Det är inget vi kommer uppleva här. Visserligen upplever man ju annat. Men den friheten barnen hade att själva styra över vart de skulle gå, och när, får vi inte här. Det var värdefullt.