Eooouuuuuuuuuu, KappAhl! (läses på skånska)

Det var fint att komma in på Triangelens köpcentrum, och jag blev glad över att se KappAhl. Första gången någonsin. 

Ina och Rudolf. Ina kunde tydligen rida.                                                                                                               

Jag hade nån slags idé om att förklara hur man reser med hundar mellan England och Sverige. Nu är jag inte lika säker längre på att jag är rätt person att tipsa eller informera. Men i stora drag så är det så här:

Om man har en hund som man älskar och gärna vill behålla i familjen när man flyttar till England så rabiesvaccinerar man den, väntar 120 dagar innan ett blodprov tas för att se att vaccinet verkat (där gjorde vi en miss, men det har vi glömt nu).

Om man har en hund som man tycker om rätt så mycket och vill att den ska hälsa på i Sverige när man semestrar så rabiesvaccinerar man den och följer inte Englands rekommendationer om att ta blodprovet efter 21 dagar utan ser till att vänta de 120 som Sverige vill.

För gör man inte det så kostar det £70 för ett extra blodprov. 

Allt det här slipper man för övrigt om man väntar med att resa till efter årskiftet för då tar man bort kravet om blodprovet. Man vaccinerar och reser efter ett par veckor.

Ska man från England till Sverige ska man behandla mot Dvärgbandmask högst tio dagar innan avresa.

Ska man från Sverige till England ska man behandla mot Dvärgbandmask och fästingar 24-48 timmar innan inresa till England.

Det ska väl inte vara så svårt?

Jaaaaaaa. Tänker jag tyst för mig själv i mitt huvud. Vi hade i alla fall tur med vädret. Men där tar det slut. För när vi kommer fram till färjan i Danmark efter tre och en halv timmas körning från Sverige så gäller inte behandlingen av mask och fästingar. Vi får inte komma med båten. Incheckning i landet England sker i Esbjerg, Danmark blir jag informerad. DFDS har alltså sina egna regler för införsel av djur.

Jag blir lite snurrig i huvudet av informationen. Men jag fick gärna prata med chefen. Han kanske kunde hjälpa oss att komma med nästa färja föreslår flickan med dom långa lösnaglarna som sitter i luckan. Hon rör inte en min. Inget i hennes ansikte tyder på någon förståelse. 

Färjan går alltså inte ett par timmar senare, utan ett par dagar senare. Det vill vi inte. Varför? Inte helt säker. Men vi vill inte sitta i Esbjerg i två dygn och sedan göra ett nytt besök hos veterinären, för att det vid det laget skulle ha överskridigt de 48 timmarna.

Jag får leta rätt på chefen inne i terminalen, och får sedan gå tillbaka till bilen och Johan för att informera om läget. Vi kan bli ombokade men inte avbokade. Inte en chans att man får några pengar tillbaka. Såvida man inte går tillbaka för fjärde gången till chefen och säger i sin trevligaste och mest inställsamma ton att nu hade vi diskuterat igenom alternativen, och kommit fram till att vi visst ville flytta resan två dygn framåt. Så det gjorde vi. Sedan styrde vi bilen mot Tyskland och Hamburg där vi bestämt oss för att stanna för natten. Det fick alltså bli en resa genom Danmark, Tyskland, Holland, Belgien och Frankrike. Biljetten till England med färjan avbokar man på nätet senast 24 timmar före avresa, och man får då 50% av biljettpriset tillbaka. 

Vi började köra klockan 14 på torsdagen, och var efter allt snurrande i Danmark nere i Hamburg kl 23. Då nämner jag inte det fula språket efter 45 min felkörning i Hamburg.

Trötta och utmattade kom vi fram till skyskrapan - hotellet. Parkering skulle finnas i garaget. Vi kör ner.  Ett väsande ljud hörs. Nä, inte riktigt väsande. Snarare ett skrapande, gnisslande ljud. Som ljudet av en garagelucka som skrapar mot en takbox. Jävlar! Takboxen! Den hade vi glömt bort. Vi har undvikit parkeringshus och annat en hel vecka för att vi hade en lånad takbox. 

Vi är inte fastkilade som tur är, men konstaterat att när vi kört egenom garageporten att vi inte kommer längre. Det är ca 20 cm till taket i garaget, och boxen måste av om vi ska kunna parkera bilen. Boxen måste av oavsett. Vi kommer ingenstans. Trötta barn. Trötta föräldrar. Trötta hundar, som för övrigt fått loppor. Vi får diskutera ersättning för den lånade boxen.

Garage ner för slänten till höger i bild. 

Klurade på lite olika alternativ innan vi bestämde oss för att lasta in all packningen från boxen in i bilen. Annars hade vi inte orkat få av den. Tillslut fick vi av box med fästen och allt. Bilen kunde parkeras.

Att sätta tillbaka boxen och lasta in packningen var inte kul det heller. Men det fick göras utanför hotellentrén till dom andra gästernas underhållning. Vid det här laget hade jag fått ett skrattanfall. Det var tydligen ICA-påsens fel, enligt Johan, att boxen inte gick att stänga. Under tiden som vi packar stirrar Heather på kaninerna som hoppar i buskarna vid bilen.

Belgien.

Frankrike.

Vi hade passande musik till bilkön - You've got to move it, move it.

02.30 var vi hemma. Då hade vi rest i ett och ett halvt dygn. Idag hade vi sovmorgon.