Barnen sprang in och ut och allt var som det brukade. Rätt tilltalande.
Men jag ser att det är så rent och rakt. Också det tilltalande. Husen är raka, rena, stilrena. Och framför allt varma. Jag har visst hemlängtan. Men det blir nog bra med det. Det lär visst vara sunt med hemlängtan. Det kan också ändra sig när man återvänder till blåshålet i februari. På tal om blåst så var det det gjorde på ditresan. Att jag aldrig kan lära mig att man inte ska åka färja i nitton timmar i slutet av oktober.
Barnen kunde gå i sin gamla skola. Tack snälla lärare på Ängslättskolan som välkomnade barnen i sina gamla klasser!
Jag tror absolut att man kan ha flera "hemma". Vi känner tydligt att vi lämnat kvar en del av våra hjärtan i Århus och att det alltid kommer att vara något som känns hemma för oss, även om det naturligtvis kommer att mattas med tiden. Likadant med England. Att åka till Sverige är definitivt "hemma" och det känns bra, men det är alltid alltid skönt att komma till det "hemma" som man har för stunden med alla sina saker och bara sin egen närmaste familj runt omkring sig. Det är jag säker på att ni också känner när ni är tillbaka i England. Till dess är det bara att NJUTA av att träffa alla underbara människor ni hinner träffa i Sverige. Jättetrevligt att barnen fick vara med i skolan!! Sådant betyder mycket!
SvaraRadera