Det fanns mycket blad och fröer att hitta. Och så fika förstås. Vi hade läst om ställningen bland trädtopparna. Spännande tills man minns att man har höjdskräck. Fy fabian vad högt det var! Så jag tittade inte ut över räcket. Det där vet jag inte varför jag skulle tycka var fint. Det låter liksom fint. Att gå bland trädkronorna. Men det ska jag säga, det var det inte!
Jag tog en bild nerifrån. Aldrig i livet att jag stannade till för att fotografera från dödens höjd.
Morfar och Oliver på väg mot fiket. Hela Londons befolkning hade bestämt sig för att sola och picknicka i parken. Tur att Kew är stort.
Finfin dag.
ÅH!!! Avis blev jag, så fint det verkar. Men det där med att traska omkring bland trädkronorna, hmmm. Det är liksom inte MENINGEN! Tro jag det att du fick svindel. Men nere på marken ser det trivsamt ut.
SvaraRaderaLYX...Det ser fantastiskt ut! Jag hade nog varit tvungen att kika ned lite! :)
SvaraRaderaFinns alla parakiterna kvar däruppe i trädtopparna? Då vi var där för ett par år sedan fanns det fullt av dem, och alla skrek allt vad de orkade. Men allra högst upp i ställningen gick vi inte. Det var MÅNGA trappsteg, och hissen var trasig...
SvaraRadera