onsdag 23 februari 2011

Mot Sverige


Jamen det är väl bra tajmat! Vattkoppor och 110 mils bilresa framför sig. Eller vad det nu kan tänkas vara i antalet mil. Långt är det hur som helst. Det var bara att vänta och se hur han skulle må. Som tur var blev han inte mycket sämre, och bara tanken på att han skulle missa Sverigeresan på grund av lite prickar gjorde honom frisk. Enligt honom själv. Vi åkte.


Det gick faktiskt relativt smärtfritt fram till båten. Genom tullen och fram till bilkön. Där pustade vi ut, tog en kopp kaffe och tappade bort bilnyckeln. Bara vi lyckas inom tio minuter tappa bort bilnyckeln i en bil full av packning och ungar. Panik utbryter för ett ögonblick och jag ser inne i mitt huvud hur det blir dags att starta bilarna för att köra ombord. Bilar står i långa banor och var och varannan innehåller trötta föräldrar som inget hellre vill än att släppa ut sina trötta och gnälliga ungar ur bilen och ut på båten. Men så kommer det inte att gå eftersom det står nån idiot i bilkön som inte kör. Vi då. Lyckligtvis blev det inte så. Nyckeln hittades.
   




Men kul med hytt och sängar i flera nivåer. Barnen kommenterade dock inte sängkläderna. Min mamma påminner mig om när jag och min syster var små. På den tiden köpte man bara en sängplats och delade därför med andra man inte kände. Vi kom in i hytten och såg dom nymanglade sängkläderna och utbrister: -Åh! Rena sängkläder! Och så klappade vi sängkläderna som om vi inte sett något liknande någonsin. Det tyckte medresenären var roligare än mamma.



Undrar varför jag nu tog den här bilden av rena fina sängkläder på båten?







Med lite planering går det faktiskt rätt bra att resa lång sträcka i bil. Det var ljug. Men det var lite sant. Bilen var fylld som en videobutik med nya filmer, mat, kakor, frukt och godis. Vi hade lugnt kunnat åka 100 mil till på den matsäcken. Men även om man hade lite för mycket mat med så vinner man så mycket tid och energi som kan användas till annat. Köpa en bil tex. Det verkar vi ha gjort. Märkligt nog gör vi ofta saker i förbifarten. Jag tror vi plockar upp min Jeep med ratten på högersidan i Eslöv på väg hem till England.

6 kommentarer:

  1. Blev det en bil ändå? Kul! Jag smsade Johan men han kan ha varit disträ eller så kom det kanske inte fram...
    Hoppas att ni har det bra!
    /L

    SvaraRadera
  2. Jo, det verkar visst bli så... Sms verkar inte ha kommit fram.

    SvaraRadera
  3. Men hjälp så hemskt med bilnyckeln!! Vilken panik, tur att ni hittade den till sist!!!!
    Olivers prickar är inte i närheten av Linns. Den lilla stackaren var/är täckt av dem, topp till tå. Men nu mår hon iaf bra. Knasig sjukdom...
    Vilken fin bild på er! Kör försiktigt :) /Å

    SvaraRadera
  4. Å - Nä, jag tror det var ett lindrigt utbrott. Vattkopper menar jag då... Iof sig var det här första dagen när vi upptäckte dem, men det blev ändå inte galet mycket. Ses snart!

    SvaraRadera
  5. Oh, jag tror minsann ni fick vår hytt, den ser precis ut som den vi hade när vi gjorde samma tur i julas ;) . Skönt att det gick bra! Själva båten var ju inte så spännande, men det är ändå bra att kunna sova bort en del av den långa resan. Inte dåligt att kunna handla engelska bilar i Eslöv...!

    SvaraRadera