Och idag hände det! Jag pratade med min fisk, Lola. Jag blev lite förvånad när jag hörde min röst fråga om hon mådde bättre. Oroande. Fast hon mådde bättre. Det syntes. Och hon sa det.
Förra veckan köpte jag ett litet 24 liters akvarium eftersom vi hade varit tvungna att ge bort våra fiskar i Sverige. Vi skulle egentligen ha använt vårt lilla akvarium som vi så försiktigt transporterade över hit, men det är nu trasigt efter en regnvattensamlarlek. Så jag köpte ett nytt som är pyttelitet. Där bor nu Charlie och Lola, som är fjärilciklider. Vi hälsar dem välkomna till familjen. Och när vattnet fått stå och bli fiskvatten om några dagar så kan dom bli fler. Vattnet här är inte riktigt samma som i Sverige. Jag vet att man egentligen behöver alla möjliga medel i vattnet för att fiskarna ska få bästa start i resten av sitt liv, men det har jag aldrig brytt mig om innan. Här däremot är det inget tvekan om att dom dör om man inte preparerar vattnet för akvariefisk. Det får mig att fundera en extra gång på vad vårt vatten i kranen innehåller.
Sen är det här min dagbok. Som ni får läsa. Så det kommer inte nödvändigtvis fortsätta bli en lustig blogg, utan den kommer också att fyllas med tråk som råkar vara i mitt liv. Som t. ex att jag köpte en kudde härom dan. När jag lade kudden och hans kompis som ser likadan ut på soffan, så kunde man se att dom hittat hem. Till och med Johan kunde se det fastän han inte sa det. Man kunde se det på hans ögon.
Snyggt! Kanske lite väl diskret för min smak, men tillvänjningen till det engelska får väl ske successivt.
SvaraRaderaVar förstås genast tvungen att leta upp ditt fiskinlägg som jag inte läst tidigare! Tur att det finns en sökfunktion på bloggen.
SvaraRaderaSka erkänna att maken skött det mesta med Malins fiskar, men jag minns en del från när vi hade fiskar hemma då jag var liten och inte var det så HIMLA komplicerat!! Men här har det varit betydligt värre och alla har sin lilla förklaring. Kanske är det vattnet som du skriver, att det är så mycket hårdare så att det påverkar allt det man är van att göra och som fungerar. Jag har t o m på allas inrådan köpte en BRITA tillbringare nu :) .
Skrattar när jag läste om din kudde och undrar vad den kostade för det verkar vara ett riktigt försvarstal till kuddens lov, ha ha.
Trevlig helg!
franziengland, nu letar jag själv efter ett inlägg jag trodde jag gjort, men hittar inte. Kanske skrev jag aldrig om eländet som följde efter? Jag hade hur som helst långa diskussioner med fiskmannen om allt som kranvattnet i england hade. Fö. så kommer jag inte helt ihåg vad kudden kostade, men jag vill ändå minnas att den var i den lite dyrare änden. :)
SvaraRadera