Kombinationen av mig som är lite av en anarkistbagare och ugnen som saknar markeringar för antalet grader är inte den bästa av kombinationer. Men det verkar som om det lyckades. Ingen är mer förvånad än jag, och möjligtvis Johan. När jag öppnar en kokbok så försöker jag verkligen läsa vad som står. Men ganska snart börjar bokstäverna snurra omkring på bladet och jag undrar om jag inte på fullaste allvar har någon form av receptdyslexi. Jag kan i alla fall läsa vilka ingredienser som ska vara med och det lyckas jag för det mesta med. Sen att de ska i vid ett visst tillfälle tycker jag är svårare. Så allt går i regel i samtidigt. Funkade rätt bra den här gången eftersom det var torrjäst.
Jag bakar på samma sätt som jag lever mitt liv, alltså med inställningen att det nog inte är så petigt. Så det där med att väga ingredienserna eller mäta så särskilt noggrant är definitivt inte min cup of tea som vi säger här.
Haha! Jag har lärt mig ett nytt ord - anarkistbagare. Tack! Och fy va läskigt med inbrottsförsök. /Fia
SvaraRadera