Häromdan träffade jag en kvinna som var ute och rastade sin boxer. Vi började prata och jag sa att jag var ute för att kolla in promenadstråken eftersom jag också hade en hund. Förmodligen hundmat till hennes. Men det sa jag inte. Hon var vänlig och erbjöd sig köra till ett par bra ställen för att visa var man kunde promenera. Det blir någon gång i nästa vecka. Hennes svärdotter är halvt svensk.
När hon berättade för svärdottern att hon hade mött en Swedish Lady på sin promenad, inser jag att jag inte är 25 längre. Och att jag inte heller ser ut som 25. För då hade jag inte blivit beskriven som en Swedish Lady. Jag VET att jag inte ser ut som 25, men det är väl ändå så att man hoppas.
Förresten heter hennes hund Ruby. Vad den engelska ladyn heter vet jag inte, men där ser man. Så går det när man inte är 25 längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar