Nyårslöfte

Om man skulle dra till med nåt nyårslöfte. Något som är vettigt. Att försöka dricka mer alkoholhaltig dryck fungerar inte i år. Det löftet har jag haft dom senaste tio åren och har nu till slut uppfyllts. Även om jag fortfarande har lite att jobba på.

Jag är inte säker på att jag vill ha fler utmaningar i det kommande året, men det vill jag säkert fram emot april, och visst har jag väl en och annan sida som skulle kunna finslipas. Så något måste jag väl kunna hitta på. Jag tror fortfarande att jag har min saker-att-lära-mig-lista i bakhuvudet. Men det är mer en positivlista än något som jag inte ska göra. Det får duga.

Det som möjligen kunde vara ett nyårslöfte skulle vara fler promenader och färre chokladpraliner. Fast varför ställa omöjliga krav när man vet att det inte kommer att hålla.

Praliner och Swamp monsters

Idag går jag i pyjamas och städar samtidigt som jag lagar bokhyllor, röjer förpackningar från julklappar, lagar mat, städar barnens rum, hjälper barnen att sy egna pyjamasar, klär av granen och äter praliner som jag sköljer ner med kaffe. Ingen dålig dag. Men jag hade klarat mig fint med bara kaffe och chokladpraliner.

Ibland har jag funderat på varför vårt hem inte har en ordnad och stilren slottsliknande inredning som jag nyligen beundrat på någon annans blogg. Svaret är väl för att jag föreslår att urtidsdjurens tank kan stå på byrån i vårt sovrum eftersom det är varmast där. Och med den hållningen så är jag redan på fel spår.

Så nu är behållaren som stod i köket och fylldes med vatten häromdan men inte nådde rätt temperatur flyttad. Easy peasy. Till vårt sovrum. Där är det varmare. Kanske beror det på heltäckningsmattorna.

Vad mysigt det ska bli!

Nu har vi lagt i äggen som inte ens är 0.5 mm. Dom ska kläckas om ca 12 timmar, och då tar jag en bild och lägger ut. Hoppas nu för allt i världen att dom kläcks efter allt vi gått igenom med specialvatten som fick inhandlas juldagen, eftersom urtidsdjur inte är förtjusta i klorvatten.

Julafton

Question: Where do sick gnomes go?

Egentligen skulle det väl ha nämnts något om julafton. Pressat shema. För att inte skapa förvirring så bestämde vi dagen innan att julafton inte började förrän klockan 08.00. Dom som vaknade innan dess kunde titta i sin julstrumpa som hängde på dörren till sitt rum. Där i skulle då ligga en present som skulle sysselsätta dem fram tills det var dax för resten att vakna.

Det var faktiskt ingen som vaknade 05.40. Annars är det en stor risk en dag som julafton. Vi hade frukost 08.00 sedan julklappar. Jag inser att jag möjligtvis överför min otålighet till barnen genom att låta dem få sina presenter på morgonen, men jag har för mig att vi fick dem på morgonen som barn. Jag tycker att det är en enda lång plåga att vänta till eftermiddagen eller kvällen. Dom har redan väntat i 364 dagar. Men alla gör som dom vill. Och dom flesta väntar till eftermiddagen.

Så frukost 08.00, 08.06 julklappar med glada barn, julmiddag 12.00, lämna gäst vid tågstationen 13.40, sedan däcka. Tidig kväll åkte vi ner till stan för att gå en promenad och titta på julbelysning, rasta hunden och titta på alla människor som rusade omkring och gjorde sina sista minuten inköp.

Det blev en blandning av det bästa från svenska och det englelska julbordet. Även om det skarvades lite i tillagningsprocessen för att nå tidsmålen. Men det bästa är att vi inte har arton byttor med rödbetsallad och andra majonäsgeggor liggande i kylen.  

Kvällsmat blev Indisk takeaway. Skönt. 365 dagar kvar till nästa gång.

Enligt engelsk tradition har man christmas crackers på julafton. I den finns en tokig pappershatt som man inte vill ha på sig men alla har ändå, en liten gåva och en gåta. Det här var min gåta.

HAHAHAHAAAA. Jag tyckte faktiskt att det var roligt...!

Huset runt hörnet

Jag tror att det finns flera anledningar till att vi inte har dekorerat med lampor på utsidan av huset. Fast nog är det väl underbart att vara barn i ett hus som detta på bilden. Men något säger mig att det inte finns några barn i huset. För har man barn så har jag svårt att tro att man skulle prioritera uppsättning av en miljard små  lampor. Det måste ju ta flera veckor att få upp alla slingor. Och var förvaras lamporna resten av året? Det måste ju gå åt ett helt rum bara till förvaring. Så om man ska flytta så behöver man leta efter ett hus stort nog att förvara julpyntet. 

Nämen åh, sicken sur tant det var som skrev det här inlägget!

Lille julafton

Medan vi väntar på lagningskillen till värmepannan och rörfixarkillen, så förbereder vi inför julafton.

I ett hem som är lika glänsande som solen finns en annan familj. Vår familj satsar på det viktigaste. Mat och julklappar. I morse åkte jag till Sainsburys för att inhandla julmat. Ihop med alla andra som tänkt ut den smarta idéen att börja shoppa när affären öppnade. En massa excuse me, excuse me. Mitt förslag är att affären förbereder kundvagnar med det som alla ändå stoppar i. Skinka, potatis, brysselkål osv. Vill man sedan ha annat o-juligt så går man ett extra varv i affären, annars direkt till kassan. Klart!  

Jag är ändå glad att jag valde första shoppingpasset, för en och en halv timma senare kom resten av englands befolkning och köade flera hundra meter för att komma in på parkeringsplatsen. Rutinerat!

Farbror L. är ansvarig för julskinkan i år.

Jag tror att den lille gossen önskar sig nya strumpor av jultomten.

Det här måste vara årets längsta dygn. För alla. Av olika anledningar.

Så medan vi väntar på tomten som kommer hit en sväng imorgon, innan han svänger av till Sverige, så kollar killarna på Narnia och tjejerna spelar Rummy.

Ny fontän

Vår nya utomhusfontän. Utanför köksfönstret. Det var visst inte helt planerat att få en fontän just där. Annars hade det varit fint om strålen bara gick lite högre upp. Då skulle man kunna se den när man diskade. Undra hur länge det varit så... Kanske att vårt hem snart klassas som husbåt.

Så ikväll kommer rörfixarkillen. Han ringer innan 01.00. Det är ju bra. Så att man vet. 

Vi har gjort kul grejer idag också. Vi hade inte köpt något till Heather i julklapp, så vi fick ta en sväng till gardencentret där det också finns en djuraffär. Tuggben har hon önskat sig. Vi fikade i kaffeet som hade problem med fläkten. Alla gäster luktade fish&chips när de kom därifrån.

I övrigt har vi följt utomhustemperaturen och kunnat konstatera att det är samma temperatur i väderleksrapporten som i verkliga livet. Här alltså. Massor att stå i.

Watch out!

En vanlig måndag

07.00 Klockan ringer.

08.34 Lämnar huset för att åka till skolan. Undviker enligt rekommendation att inte åka upp sista biten upp för kullen. Det ligger snö där. Snö är... Kallt?

08.40 Lämnar Ina på skolan. Inte Leon. Han har hostat hela natten.

08.46 Lämnar Oliver på skolan.

08.47 Upptäcker att vi glömt Olivers skor som han ska ha inne på skolan.

08.48 Försöker övertala Oliver att det inte gör något. Han får ha stövlarna.

08.49 Oliver bryter ihop.

08.50 Jag åker hem igen för att hämta skorna.

09.04 Lämnar skorna till Oliver som nu börjat må illa.

09.05 Tar på Oliver ytterkläder, och åker hem med honom.

09.19 Lämnar in Oliver hemma där även Johan är hemma med halsont.

09.20 Åker till Guildford centrum för att handla julklappar. Riktigt skönt!

12.03 Åker till Toys'r us i Woking för att handla julklappar. Också det riktigt skönt!

13.48 Åker hem. Riktigt skönt.

14.29 Kramar gäst nr 1. hej då och önskar lycka till med hemresan.

14.31 Tar hunden och promenerar upp till skolan. Dock i fel stövlar. Dom halkiga. Orkar inte gå in och byta. Halkar omkring hela vägen upp till skolan. Hemvägen borde gå betydligt fortare.

15.15 Hämtar Ina vid skolan

15.23 Halkar. Tar emot med högerhanden snabbare än blixten. Det kändes också som blixten i handleden.

15.37 Hemma. Hälsar på gäst nr1. som inte kommer med flyget eftersom det ställts in. Ny hemresa blir den 24 december.

15.47 Åker till Sainsburys och handlar lite kvällsmat.

16.52 Lagar kvällsmat.

17.38 Lagningskillen till värmepannan dyker upp för att titta på värmepannan.

18.00 Lagningskillen åker igen. Han har beställt en ny del och kommer den 24 dec för att sätta fast den. Det blir mycket att ordna just den dagen kan jag se... Så han övertalas att klämma in en tid den 23e istället.

18.07 Äter kvällsmat.

19.02 Ina kräks i vår säng.

19.07 Sätter på tvättmaskinen.

19.13 Tar jag en kopp kaffe. En pralin. Och påbörjar ett inlägg.

Keep Calm and Carry On!

Och så bröt landet och huset ihop igen. Att det aldrig finns några andra nyheter. I tisdags kom gäst nummer ett. I onsdags kom gäst nummer två. På torsdagen försvann varmvattnet. Helt. Och på fredagen fick vi hämta barnen tidigare från skolan för att det börjat snöa. En riktig toppenhelg att se fram emot!

Ingen kan komma och laga varmvattnet eftersom det snöar. Because of the severe weather conditions. Och därför stängde också flygplatsen idag. Så gäst nummer två kanske inte kommer hem i morgonbitti, och vi får definitivt inget varmvatten förrän tidigast måndag kväll.

Så vi sket i krisen och tog våra dubbade bilar till Shere och gick en promenad i det idylliska landskapet. Med barnen och den nya hunden. Det fina med sunkiga pubar är att man får ta med sig hunden in. Och ett litet hundhår hit eller dit har nog ingen betydelse bland ölskvättarna som torkat in i heltäckningsmattan. Men åh, vad man inte går dit för servicen!

I Sverige bor det ca 9.5 miljoner människor. I Storbritannien bor det ca 62 miljoner människor. Det räcker med att säga, som alla vet, att Storbritannien är mindre till ytan än Sverige. Så om det är trångt i affärerna i Sverige vid jul så kan man föreställa sig hur det är i England. Och jag som redan innan tyckte illa om att handla. Det här är en prövning. Jag måste skaffa en bättre plan till nästa år. Det här året är redan kört.

Keep Calm and Carry On!

Välkommen Heather!

Engelsk hund. Engelskt namn. Visst måste man väl ha en hund eller två...? 

Hon är en Greyhound och en föredetta springare. En äldre dam hade henne innan oss, men kunde inte behålla sin hund. Det var då vi klev in. 

Nu är det bara ett par bättre gummistövlar som fattas.

Christmas kort

Ett för oss nytt fenomen har uppstått. Alla barnen skriver julkort till varandra i klassen. Vi har tre barn. Alltså 3 X 28 = 84. Åttiofyra julkort. Plus kort till fröken och assistenten. 6 kort till då. Man skulle helt klart ha börjat tidigare på terminen. Inte förstod jag varför föräldrar lämnade in buntar med kort. Kanske var det ovanligt många barn som fyllde år i december och skulle ha kalas? 

Så nu gör vi vad vi kan för att komma ikapp.  

Det blir faktiskt inte 90 kort. Ina skriver till dom hon helst vill önska god jul till. Bara några få. Hon skriver i n t e till alla utom två! Men jag är inte alls säker på det här. Det kan vara att jag köper några så att alla får. Det här med att dela ut kort i klassen känns högst obehagligt. Jag tänker på dom som inte får ett kort. Medan andra får massor. Jag får direktkoppling till sjuttiotalets gymnastiklektion. Det är inte kul att vara den som blir vald på slutet till fotbollslaget. Och det är lika olustigt att inte få ett julkort. 

Så. Då bestämdes det. Jag handlar fler kort.

   

Leon skriver konsekvent noll kort. Det är väl också ok. Om man inte ska satsa på att var lite social. Fast det kan man nog göra på andra sätt.

Christmas play

Musikal på Leon och Inas skola. Little Red Riding Hood - Roald Dahls version. Det var jättebra!! Inte en pepparkaka, och inte en lussebulle så långt ögat kan nå. Däremot är jag glad för ersättningen som består av mulled wine och mince pie.

Inga bilder av dom sjungande och dansande barnen eftersom man inte får ta bilder annat än på sina egna barn, och det är ju lite klurigt på en musikal. 

Ina konstaterade att nästa år, när hon kan språket så mycket bättre så kan hon också ha en större roll. Nu var dom båda i kören och var utklädda till woodland animals. En minst lika viktig roll.

Jag får väl öva upp min bakningstalang och försöka mig på en sån här mince pie. Hoppas bara att den kräver kladdkaketemperatur.

Det är väl dax att förbereda julmaten. Kalkon. Tror jag. Har inte helt bestämt mig. Annars kan man alltid svänga in till puben. Där hamnar vi väl ändå på juldagen skulle jag tro.

Städmiss

I tio år har vi haft den här dammsugaren, och aldrig har jag tänkt på att det finns en gardinsymbol. Är jag den enda som inte dammsuger gardinerna? Det visste jag inte att man skulle. Ska man det? 

A clean house is the sign of a boring person.  ~Author Unknown

Julgran

I helgen klädde vi granen. Den blev hysterisk. Så nu är det bara lite pepparkaksdeg som ska rullas ut så är julstöket näst intill komplett. Jag köpte mig en färdigdeg på ICA när jag var i Sverige. Så gör jag. Eventuellt förvånar jag mig själv med att tillverka en egen pepparkaksdeg. Men det får vi se.

Lustigt hur en deg går bra att ta med sig genom säkerhetskontrollen på Kastrup, men inte Kalles kaviar. Kallestuben skapade stopp i ledet och den fick plockas ur och kastas. Man hoppas ju ändå att all den där maten som inte kommer över gränsen åtminstone ges till någon som skulle få lite nytta av den. Ja, Kalles kaviar är det väl inte något jag själv skulle vilja ha men det finns ju mycket annan mat som kastas.

Blev det godkänt? Skulle det kallas för engelsk julgran? Vi tycker att den är jättefin. Hade jag kunnat välja så hade jag väl föredragit en gran med lite fler grenar. Men jag har sedan bilden togs fyllt ut med lite fler kulor. 

You can never have too many julgranskulor if you ask me!

När tredje ljuset brinner...

När tredje ljuset brinner så har vi kommit hem från vår första återresa. Jag gjorde som jag brukar. Jag impulsreste. Barnen har sedan vi flyttade frågat när dom kunde hälsa på i sin gamla skola. Sen. Senare. Inte nu. Men nu var det jullov om två veckor och det såg inte ut som om vi skulle kunna hålla vad vi lovat. Om man inte åkte på torsdag, så att dom kunde gå i sin gamla skola på fredagen, och leka med kompisarna i byn på lördagen. Hem kunde man åka på söndag morgon. Torsdag - söndag. Det är snabbt men det går.

Vi kom till flygplatsen klockan sju på morgonen. 08.40 skulle flyget gå. Det gick klockan 17.00. På tio timmar hinner man fint med att spela ett parti Monopol.

Och så hinner man tvätta händerna jättenoga på toaletterna som är helautomatiserade. 

Och så fanns det gott om tid att kolla spegelbilden. Det som i vanliga fall aldrig hinns med.

Att vara tillbaka i Skumparp var minst sagt en udda känsla. Vi kommer alltid att sakna våra vänner, men klippning av dikeskanter och vägföreningsmöten ligger inte på min lista av saker jag vill fylla mitt liv med. 

Det har varit jättefina år vi haft, och en fantastisk miljö för barnen att leka i. Men att vara tillbaka i Skumparp kan lite jämföras med när man för jättejättelänge sedan hade en pojkvän man gjort slut med, men efter ett tag träffade och tänkte att undrande varför det tog slut? Det dröjde inte länge innan kom ihåg varför. 

Så var det med Skumparp nu.

Less is more. Or not

Många saker är väldigt lika i Sverige och England. I alla fall om jag jämför med när jag var liten då tex svenska modet låg ett år efter i städerna och två år efter på landet där jag kommer ifrån. Fast jag vete fasen om det ens fanns något mode i skogen där mitt hus låg. 

Men en sak som aldrig blivit den samma är hur vi klär julgranen. Någon stilren julgran med vita ljus och röda kulor har jag aldrig sett här. Och visserligen ser man svenska julgranar pyntade på många olika sätt, men aldrig så galna som de engelska. I år försöker vi oss på en galen engelsk julgran med galet många färger på ljus och kulor. Jag känner mig redan lite snurrig.

Strömavbrott

Idag droppar det från takrännorna. Vi har kunnat hämta Saaben som övernattat på Celia greyhound rescue center. Det kändes skönt att få hem den. Däremot är det nåt knas med diskmaskinen som igår kväll gjorde att all disk blev vit. Jag hoppas för allt i världen att det är en omgång kalk som fördelat sig i ett fint jämnt lager över allt porslin. Det är Johans förslag. Mitt är att något har tagit bort all glasyr på porslinet och gett alla glas ett blästrat utseende. Så idag diskar jag för hand. Även pizzabakeriets disk.

Det gör jag mellan strömavbrotten. Första gången strömmen försvann i förmiddags var det för ett längre tag. Sedan har den kommit och gått lite av och till. Dator. Ingen dator. Dator. Ingen dator. Det tar lite tid att vänja sig eftersom allt görs via nätet. Så när Johan skulle ringa och göra en felanmälan och inte har tillgång till nätet får man tänka förr-i-tiden...

Bilden föreställer för övrigt Leon och Ina som med tankens kraft skulle få tillbaka strömmen. Och vem vet? Det kanske är Englands bästa hopp just nu.

Man kan fortfarande julpyssla utan ström.