Året började lite tungt. Nu är det mycket bättre, men Ina har haft, eller har körtelfeber. Svårast med den sjukdomen har nog varit hur ont man kan ha i halsen, och hur otäckt det är när det är så trångt i halsen att andningen påverkas. Fram och tillbaka till läkare. Nu mår hon bättre, men med nässelfeber som avslutning.
Jag har sett ett jättebra program om fyra familjer som valt att flytta från Sverige en tid eller för alltid. Roligt att se eftersom jag följt symary.com och deras resa på haven.
Det som slog mig när jag såg första avsnittet var att det man är rädd för i Sverige, är inte det samma man är rädd för i England. Och förmodligen är det så i alla länder. Man tycker olika saker är olika viktigt, eller farligt. Det var bara en parentes. Titta på programmet om du inte redan gjort det! Kan ses över hela världen.
www.svt.se/familjer-pa-aventyr/
Usch, stackars Ina! Hoppas hon blir frisk snabbt!
SvaraRaderaFör väldigt många år sedan, när jag var 20 år ungefär, hade jag också körtelfeber. Alla, inklusive läkaren trodde att det var halsfluss, men ingen penicillinkur hjälpte. Jag blev bara sämre och sämre, och till slut tog min pappa mig till sjukhuset. Det visade sig att jag hade körtelfeber, och de behöll mig på sjukhuset i hela tre veckor. Vanligtvis, berättade de, blev man inte alls så sjuk, och vanligtvis var man frisk efter ett par veckor. Orättvist, tyckte jag.
Och stackars dig! Fastän det var ett tag sedan. Idag mår Ina rätt bra, och kokar fudge. Det första man ju gör när man legat i sängen i tre veckor!
Radera