...och vart man än går så finns det en liten sjö som man måste bada i... Inte för att jag badade så värstans mycket, men det gjorde barn och hundar. Jo, jag badade en gång. Eller så räknas det som en halv gång. För jag blev bara blöt till hälften. Om man inte räknar den gång som jag slant och därför blev blöt till hälften, men då med kläder på. Så en halv gång plus en halv gång. Det blir en hel gång. Jag gillar idén med bad i sjö. Men jag vill helst bada så att jag blir röd. Och det blir man inte i Vättern.
Man kan lätt få Sverigelängtan när man är i Sverige på sommaren och allt är fint och ohalt. Kommer man på besök i Februari åker man gladeligen hem till England utan problem. Men den här gången var det extrabra. Det blir så tydligt hur fritt alla rör sig och hur ofarligt det känns att låta barnen själva gå till konditoriet och handla fikabröd. Kanske hade dom gjort det här om det fanns en trottoar bredare än 20 cm att gå på. Och kanske hade dom gjort det om det faktiskt fanns ett konditori på mindre än 5 kilometers avstånd... Men i vilket fall som helst så lämnar man inte barn under 11 utan uppsyn - That's very much frowned upon! Folk blir nog helt skrynkliga i ansiktet i vår närvaro.
Fast jag kommer inte mer än hem till mitt hus i England och in på banken där jag diskuterade framtidens språk - Mandarin. Till Kina skulle man kunna flytta! Undra om det skulle vara lönt att försöka få med hundarna? Nä, då får dom stanna kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar