Krig på Sainsburys

Noterat. Men inte antecknat. Det ska jag göra nu. Åk aldrig och handla på fredagen i löneveckan. Alla niceties är som bortblåsta. Ingen har ögonkontakt eftersom alla vill ha samma parkeringsplats. Bilar står i rader och väntar på att någon ska lämna sin parkeringsficka. Jag väntade. Blinkade. Och väntade artigt på att bilen först skulle lämna parkeringsfickan. Det skulle jag inte ha gjort. Någon annan som råkade köra förbi snodde den. Varför går jag inte ur bilen och säger ifrån? Nä, i stället bara viftar jag med armarna som nån fransman och svär högt inne i bilen.

Ingen hade heller ögonkontakt inne i affären. Runt jul gör man i alla fall ett försök till trevlig stämning.

Så på det franska temat valde jag kvällsmat. Ostfondue, mera ost, oliver, salami och bröd. Näringsriktigt.

Jag ska förresten skita i vad vi äter och hur vi klär oss. Hädan efter ska vi bara äta mat med tillsatser och klä barnen i shorts och kjol. Dom får själva välja vilket. Barnen är ju ändå alltid sjuka. Just nu går Ina på en antibiotikakur för chest infection. Det kan vara lite vad som helst. Inte lunginflammation dock. Det kunde läkaren säga. Däremot vägrade han svara på om det var dåligt att ha gymnastik ute i shorts och t-shirt när det är +2°C. Han reste sig från stolen när jag frågade om hans syn på gympaklädsel när nu barnen konstant var sjuka. - I wouldn't be able to tell you that today, fick jag som svar. Och så fick vi gå ut genom dörren han öppnat.