Bröllop på Alla Hjärtans Dag

Nu har det gått nästan en månad sedan förra blogginlägget. Det måste ha varit enormt ansträngande att gifta sig! Det har nog med åldern att göra. Det har sina fördelar att gifta sig när man är yngre. En av dem är att man är smalare på sin bröllopsbild som man sedan ska titta på resten av livet. Eller, jag hade varit smalare och det hade ju varit roligare att titta på. För mig. Kanske också för andra.

Jag har tänkt på andra fördelar omkring giftermål. En är att det är bra att gifta sig den 14 februari. Då kan man fynda på rean efter jul, och man kommer att kunna slå två flugor i en smäll (for those of you that google translate it does not mean two flies in one smell) genom att firar kärlek en gång om året och på en dag som annonseras mycket och därför är svår att glömma. Jag behöver all hjälp jag kan få.

Drottning övervakar!

Ringbärare var Leon som tog sin uppgift på mycket stort allvar. Efter mycket kontrollerande av våra namn och uppgifter visade det sig att dom ändå lyckats kalla mig Melaine istället för Melanie och därför kommer ingenting bli rätt någonstans, så det måste ändras. Till det behöver vi hitta en engelsman som känt oss i minst två år och som inte är släkt med oss. Det går liksom aldrig bara att få något att bli rätt från början.

Ett glatt gäng på The Onslow Arms. Vårt andra hem.

                             

Bröllopstårta i två våningar av Ina (och lite farfar)

På kvällen åt vi vår bröllopstårta och drack champagne. Gott till kvällsmat!