Huset vi bodde i. Med onödigt mycket städande. På varmaste dagen förbjöd jag vår städhjälp att stryka våra sängkläder. Jag fick ta sängkläderna ifrån henne och tala om att dom blev naturligt släta väl på sängen. Efter ett litet tag.
Mina ben är tillbaka. Dom ser nu ut som dom gjorde innan jul. Jag var lite orolig att jag gått upp så mycket i vikt att mina vrister hade blivit ett med vaderna. Allt flöt liksom ihop. En enda tjock stock. Men så var det alltså inte. Efter den långa flygningen hade benen svullnat. Konstigt. Det har inte hänt förut. Kanske för att jag blir 40 snart? Det spelade ingen roll hur mycket jag roterade och böjde på fötterna. Dom blev ändå konstiga. Ett tag satt jag faktiskt med fötterna upp i luften, i huvudhöjd. Det går ganska utmärkt när man är otränad men överrörlig. Det finns säkert fler än jag som kan det, men jag kan märka att rörligheten har sina fördelar. Det tyckte förmodligen inte personen framför mig i sin stol. Han hade nog helst sett att jag höll mina fötter för mig själv och på golvet.
Den här utsikten från sovrumsfönstret kommer jag att sakna.
Vissa trivs bäst i vatten. Vissa helst i varmt.
Skönt att vakna på morgonen och veta att man inte behöver skynda sig att ta på kläder för att slippa frysa. Här sitter Oliver, Ina och Leon och äter frukost i vårt luftiga hus till låns. Kände mig ändå glad att komma hem till mitt trånga hem där man får gå på snedden halva tiden för att komma igenom och förbi.
:)
SvaraRaderaHa ha, städerskan fick väl en chock när du påstridigt sa att hon inte skulle stryka lakanen.
SvaraRaderaTrist att barnen mådde dåligt på flyget. Jag skrattade ordentligt åt dina svullna ben, för när jag var och tränade med ett gäng tjejer här i torsdags, så började de prata om "hur bra de där stödstrumporna varit när de flugit till Florida, Sydafrika respektive Australien, samt hur bra det var att de fanns på Sainsbury's....." och till slut skrattade alla och insåg vilken otroligt tantvarning det var på snacket. Själv kände jag mig superung son inte övervägt att köpa stödstrumpor än. Å andra sidan åkte jag ju inte till Afrika el Australien under lovet heller utan till.... Sverige... i bil :) .
Hur hade de som haft ert hur, haft det? Var de nöjda och lämnade de det lika städat efter sig som det var när de kom? Kram.
Ingrid - Nu är det dax för stödstrumpan! Jag ska genast skaffa en. Eller två... Jag tror jag väljer att inte kommentera städningen av vårt hus, men det var fint och vi kommer förmodligen byta igen. Vi bytte ju även bilar så vi behövde varken betala boende eller hyrbil. På det sparar man mycket!
SvaraRadera