Jag tror jag väljer att kalla mitt hem för ett karismatiskt hem. Jag känner någon mer som har ett sådant... Ett sådant hem där det alltid händer en massa och folk springer ut och in och har spännande saker på gång. Intressanta saker ligger framme och man anar nya projekt, och därför inte har tid att plocka undan. Eller så är det så att man tänker att det kommer en mamma/sambo och plockar undan. Ja, jag vet inte! Eller, jo, det vet jag.

Alternativet skulle ju vara att det är jag som är den obotligt röriga och oorganiserade. Att jag aldrig kommer att bli en ordningsam person hur mycket jag än försöker. Det ligger kanske inte i mina gener. Och definitivt inte i någon av dom andra familjemedlemarnas gener. Men det kan ju också vara så att det är jag som är den ordningsamma!

Igår var jag på ett jättetrevlig utvecklingsamtal i Leon och Inas skola. Alla samtalen för hela skolan klarades av på två kvällar. Tre tredjeklasser, två fjärde, två femte och två sjätteklasser. Jag tror visst inte IUP-pärmen finns här. 

Samtalen var i gymnastikhallen och alla lärare satt utplacerade vid små bord. Mitt i salen stod det stolar med ryggarna mot varandra på en lång rad. Där kunde föräldrar sitta och vänta på sin tur. Det var avsatt 10 min för varje elev. Snabbt och effektivt! Kaffe blev man erbjuden och det var riktigt behagligt att sitta med dom andra föräldrarna och vänta på sin tur. Dom var väldigt punktliga så det blev inte mycket väntan. Tänk så mycket tid jag sparat på utvecklingsamtal! Åh andra sidan så konstaterade Inas fröken att vi ju redan pratat endel under terminen. 

Det går tydligen väldigt bra för dom alla tre med skola och språket, så nu kommer vi att koppla av på ett välbehövligt höstlov.

Tur att det är höstlov förresten. Jag ser fortfarande flickor med tunna sommarklänningar och små ankelstrumpor. Vi har nu minusgrader på morgonen och det är minst sagt svalt. Efter höstlovet så är det förbjudet att ha sommarklänning och det står skrivet i föräldramejlet.

Det går åt en massa klistemärken vi lunchen. Själv har jag en annan hållning till mat och hoppas att barnen kan uppskatta maten för det goda smaken och det trevliga sällskapet. Jag lär dem också att det ska gå fort att få mat när man är på restaurang. Annars går man inte tillbaka till den restaurangen igen.