Vatten

Klockan är 17.55 när det plötsligt börjar rinna ut vatten från skåpet under vasken. Av någon anledning tvekade jag och hade inte lust att öppna skåpet. Där under hade ledningen gått i två delar. Vatten på högsta tryck kom från kallvattenledningen.

Jag hör mig själv försiktigt ropa in till vår hjälpfröken som sitter i andra rummet med Ina. - I think we have a bit of a problem here. Miss F kom in i köket. 

-Oh, dear! sa hon. 

-Yes, sa jag. Aaaaaaaarg! How do I stop it?????

Det var förmodligen inte vad Miss F hade räknat med att sysselsätta sig med på sin fredagskväll efter en lång arbetsvecka med trettio femåringar i sin klass. 

Vatten på högsta tryck sprutade ut och barnen var snabba att hjälpa till med att fylla hinkar och tömma på gården. Men varje hink fylldes fort och mycket vatten hamnade inte i hinkarna.

-There should be a stopcock somewhere...

-Aaaah!!! What do I do when I can't find it? Sa, jag efter att ha letat i vad som verkade som en evighet. Och mycket vatten hinner komma ut i vad som känns som en evighet. Mycket vatten på fullt tryck hinner komma ut på 30 sekunder.

Jag ringer samtidigt husägaren på deras telefonnummer varav dom svarar på inget av dem. Jag ringer Homeserve som efter att ha gått igenom hela listan av frågor som dom måste ställa så att jag inte är en hysterisk lurendrejare som i lugn kvävd hysterisk röst försöker få dem förstå att dom behöver skicka ut någon NU! 

-We will get an engineer to phone you back within an hour.... 

-WHAT!!! - I thought you had an emergency service, säger jag i vad jag tycker är min lugnaste röst och minns att jag haft ett liknande samtal för en tid sedan. 

Jag ringer även rörmokaren som var här för ett par veckor sedan och satte en ny kran i köket. Han svarar inte heller, och jag lämnar ett meddelande.

Så medan vattnet fortsätter att forsa ut springer jag in till grannen för att höra om hon vet vart hennes avstängningskran sitter. Eftersom husen är så pass lika kanske vår sitter på samma ställe. Hon vet inte. Hon ringer sin man på jobbet. Han som för ett år sedan stod och steppade i vårt kalla badrum för att försöka få igång värmen. Han skulle nu släppa vad han höll i händerna för att komma över till oss.

Homeservekillen ringer och meddelar att han skulle komma senast klockan tio. Klockan tio! Vid det laget skulle huset ha seglat iväg.

Jag sprang hem igen och gjorde ett sista försök att hitta kranen. Och efter att ha dragit ut diskmaskin, kylskåp och tvättmaskin hittade jag en liten kran. Den vred jag på trettio varv och så slutade vattnet äntligen.

Då hade vi hållit på i över en timma. Jag och barnen var helt slut. Nu var det dax att försöka röja undan. På morgonen dagen efter skulle vi köra till Paris.