O!

- O, säger jag högt för mig själv när jag hittar en låda kaffe från Nespresso. Ja, jag hittar den ju liksom inte bara sådär, utan någon har försökt leverera när jag inte var hemma och lämnat ett meddelande i brevinkastet att ett paket finns på "a safe place".

- O! Det paketet ville jag gärna ha. Även om jag inte visste att vi beställt. Och O, vad jag behövde det. För nu är det mycket som händer igen. Man märker aldrig när det kommer en lugn period. Eller det gör man ju visst. Men uppskattar den inte tillräckligt.

Nu droppar/rinner det vatten på mer än ett ställe i huset. Ringer Homeserve. Det ska fortfarande vara dom vi tar kontakt med när något händer. Dom är bara inte så bra på att dyka upp när dom sagt att dom ska dyka upp. Vi är inte bästa vänner om man säger så.

Hantverkaren som fixade första läckan för den här veckan kom vid midnatt. Han var färdig strax före 01.00, och hittade en läcka till som han inte kunde fixa, utan nu kommer nästa hantverkare. När det är färdigt är det dax att tänka på barnkalas. Cup cakes. Det har man här. Lagom kladdig aktivitet med 15 små barn.

I torsdags hade vi världens utflykt. Three English ladies skulle till IKEA! Nåja, en dansk, en svensk och en från Liverpool. Det låter mer som en Bellmanhistoria än något annat. Inte riktigt någon som kvalade. Men herrans roligt. Aldrig har jag varit så sprallig inför en Ikeatur. Men den här resan fick planeras in i minsta detalj eftersom vi skulle köra till Southhampton under tiden barnen var i skolan, och till Southhampton tar det en timma och femton minuter. Hurry, hurry! Jag har inte varit på Ikea sedan vi flyttade för drygt ett år sedan. Det blev en oerhört fnissig resa.

Vimplar uppe. Bordet dekorerat. Sugarpaste färgat. Nu kan dom komma. Fast ännu hellre imorgon klockan 14. Nu ska jag sova.