God Jul

Tog en tur ner till shoppingcenter a la Triangelen. Killarna hade magknip och behovde lite meducin. Ingen ar samre an att dom kan sola och bada, men ingen vill ga langre fran toaletten an 20 meter. Sa vi haller oss hemma.

I shoppingcentret var det en mycket stillsam stamning och det var ingen som hetsade sig fram. Lugnt och fint. Men smockfullt.

Solen tittar pa Oliver och han blir brun. Solen tittar pa Johan och han blir... rosa.

Vi tog en tur och tittade pa pingvinerna som bodde dar dom skulle. Ingen bild pa dem annu. Lite krangligt med bilderna pa lanedatorn.

 Ibland undrar jag som sagt varfor jag aker ut pa slingriga vagar nar jag ar sa hojdradd. Eftersom jag korde sa kunde jag inte styra over fotograferandet. Annars hade jag tagit en bild fran hogsta punkten. Jag korde sa att det sved i ogonen, for man ville inte blinka nar det kom en nittiograderskurva pa bergssluttningen.

Sol i SA.

Solen sken i morse, och fortsatte med det resten av dagen. En finfin dag dar vi akte till en raddningscenter for utrotningshotade geparder. Centret delade ut gratis vakthundar at bonderna som tidigare skot geparder for att skydda sina djur. Valpar delades ut gratis, och aterlamnades nar dom var gamla och inte gjorde sitt jobb langre. Fragan ar vad som hander med dem da. For nagot hundpensionat for gamla vakthundar kunde man inte se. 

Pa granntomten lag raddningscentret for tilltufsade, misskotta faglar. Det var ett rehab, sa man slappte ut dom faglar som kunde klara sig sjalva igen. 

Nar vi tittat och klappat fardigt at vi en afrikansk buffe. Basta maltiden pa lange! Snabbt och riktigt gott. Riktigt, riktigt gott. Aven barnen at som om dom inte sett mat pa lange. Vilket dom inte hade i arlighetens namn. 

Var lilla vakthund var glad att se oss igen nar vi kom hem. Sa glad att hon bjod pa ett litet blad!

SA

Guildford - Gatwick 40 min, Gatwick Airport - Dubai 6.5 tim, 2 timmar i Dubai, Dubai - Cape Town 9.5.

Men nu är vi här. Fiiiiint! Det är en lang resa, men att flyga med Emirates gjorde det till en bra upplevelse, och alla var nöjda med individuella TV-skärmar. 1200 filmer på ena flyget, och 600 på det andra. Det höll oss sysselsatta.

Maten var uuunderbar!

Efter en lång natts sömn är vi utvilade, barnen har simmat i poolen och nu sitter vi på uteplatsen som är under tak och funderar på vad vi ska göra idag.

Något som går att göra när det regnar. Lustigt hur regnet förföljer oss. Semestern i Frankrike i somras. Där regnade det. I England regnar det alltid på oss. I Sydafrika regnar det i den varmaste, torraste arstiden. Vi kommer förmodligen att kunna få betalt av länder som har brist på regn.

I morgon åker vi och tittar på cheetas.

Tyvärr har vi inte räknat ut hur vi ska få in bilder i bloggen på lånedatorn.

Mot jul

Fick nu ett sms från EMIRATES. Just en reminder om att vi ska åka imorgon. Bra. För kanske hade vi glömt.

Filmen The Holiday är inte sann. Det finns ingen sanning i att man vill byta hus med någon på andra sidan jordklotet, resa dagen efter och tycka att det ok att lämna hemmet som det är.

Nu är det å andra sidan väldigt rent här, och jag ser fram emot att vi finner det som vi lämnat det... För det är så jädra ovanligt med dammsugade tak, skrymslen och vrår. Jag föreslår att dom boende t ex tappar något bakom soffan och upptäcker då hur rent det är även där. Just a suggestion.

Julafton kom lite tidigare i år eftersom barnen tyckte det var grymt orättvist att dom inte fick några julklappar. Först hade jag tänkt att det minsann räckte med en semester, men sen blev jag lite blödig och tyckte också att det var lite ledsamt. Så julklapparna fick barnen i lördags. Om än lite färre i år.

Leon fick äntligen sin flygsimulator, och har nu hunnit öva inför resan. Han har nämligen funderat över vad som händer om båda piloterna blir sjuka och inte kan styra längre. Ina och Oliver fick Nintendospel som vi klurigt räknade ut att dom kunde sysselsätta sig med i dom 15 timmarna ner till SA. Tyvärr har inte spelen  kommit med posten som vi räknat med, så det blir nog tyvärr så att vi får köpa andra spel på flygplatsen. Lite vinner man med Amazon, lite förlorar man. Dom visdomsorden låter allt bättre på engelska.

Sorry

En dag som många andra. Åkte till mataffären för att handla. Det gick rätt så fram tills dess att det var dax att betala. Jag kunde inte hitta mitt betalkort i fickan där det brukar ligga. Bara att åka hem. Varorna var packade så jag kunde gå direkt till informationen och betala där när jag kom tillbaka.

Damen i informationen säger - Sorry about that! när jag ska betala. Åh, det var nog mitt eget fel, sa jag. - No, I mean sorry for the shopping being so expensive. - Eighty six pounds.

Det är inte ofta affärerna ber om ursäkt för att dom tycker det är dyrt.

Dyrt blev det i vart fall när jag några timmar senare gick med Gråhunden till veterinären för att hon skurit sig i tassen. Lagom tajmat dagarna innan man ska ut och resa. Där kunde dom istället ha bett om ursäkt. Antibiotika och bandage för £94. På måndag går vi tillbaka och betalar lite mer.

När jag kom hem från mataffären hittade jag inte korten där heller, för dom låg i min fleece som jag haft på mig hela tiden. Ingen anledning för irritation...

Första Julskinkan

Känner mig som Jamie Oliver, eller möjligtvis Nigella Lawson.

Vid fyratiden öppnade jag ett paket kött. Frigående glad gris. Innan han kom ner i paketet. Under tiden som köttet fick rumstemperatur, tittade jag i skafferi och kylskåp för att se vad jag kunde ha för smaksättare till steken. En halv deciliter bitter marmelad längst ner i en burk blandades med ingefära, soya, salt och peppar. Det blir lagom juligt.

Hade jag kommit ihåg att anmäla barnen till skolans jullunch så hade jag inte behövt skicka med julmat imorgon. Eller behövt och behövt. Dom skulle också kunna äta Marmite Sandwiches, men jag tyckte det var synd så jag slänger ihop en liten jultallrik.

Köttet täckt i aluminiumfolie går alltså in i ugnen vid fyratiden på lägsta värme. Sen glömde jag bort det och kom inte ihåg köttet förrän jag satt klockan 19 på Ina och Leons skola för att titta på barnens julmusical. Den skulle vara färdig kl 20.15. Så jag satt där och hoppades att det inte skulle bli lite för länge i ugnen.

Det blev det så klart inte. Jag kommer hem från musical. Går direkt till ugnen, och tar ut köttet som är perfekt! Jag breder mig en skiva bröd, skär några rejäla skivor kött, med lika rejäla skivor tomat och känner mig så jädra nöjd. Precis så som Nigella ser ur när hon öppnar kylen mitt i natten.

Ingen bild varken på mig eller mackan. Där går gränsen för vad jag orkar.

Lite statistik

Först måste bara sägas att när man tittar i min sökordstatistik så visar det sig att man kommer raka vägen till min blogg om man söker på döbakad kaka, mjukisbyxor desperat och punktering. Det har inte bara en gjort.

Jag har aldrig provat att göra dajm förut. Det gjorde jag idag. I ett svagt ögonblick lovade jag en gråtande Oliver att vi kunde baka pepparkakshus, eller sockerslott. Barnen på skolan skulle ha julföreställning och Oliver ville nu inte vara med och sjunga för alla föräldrar. Det kan jag gott förstå. Så jag sa att vi kunde baka när vi kom hem igen. Han såg inte vidare munter ut på scenen, men han gjorde't. Ut och handla ingredienser. Jag är ingen vidare bakerska som bekant, så jag bläddrade lite i kokboken och hittade ett relativt lätt recept. Dajm.

Nu är Dajmen nästan slut. En timma efter färdiglagad. Julklapparna är också färdiga. Vi har ett litet fir på lördag. Så gick det med den beslutsamheten. Vi skulle ju inte ha både julklappar och Afrikaresa. Men så går det när man är svag. Svårt att inte ge en endaste liten klapp. I år ligger julklapparna synligt. Vi har kommit förbi jultomtestadiet. Lite synd. Men praktiskt. För då behöver man inte försöka gömma julklapparna på platser där barnen ändå garanterat hittar dem. Och man behöver inte heller tappa bort julklappar för att man inte riktigt minns var man lade dem, eftersom dom i regel inte går att lägga på samma ställe. I mars hittar man den sista.

Det här med att byta hus på semestern har både sina för och nackdelar. Fördelen är att det blir väldigt rent i huset. Nackdelen är att man blir så trött av allt städande att man kommer att sova hela semestern av utmattning. Och för att man gjort jul innan resan. Och för att Johan är inne på sin fjärde sjukvecka med lunginflammation.

Nu är det bara två föreställningar kvar för Oliver. För precis som förra året gör dom om samma föreställning så att föräldrarna kan välja vilken dag som passar dem bäst. Och för att alla inte får plats i den lilla gympasalen.

Det får bli sockerslott imorgon om han gör föreställningen.